Stadgar för Solidaritet, antagna på den konstituerande kongressen 24-25 maj 2025
§1 Partiets namn är Solidaritet och bildades 2024.
Solidaritet är ett politiskt parti som verkar för ett socialistiskt, jämlikt, jämställt, solidariskt och rättvist Sverige. Partiet arbetar emot kapitalismen i alla dess former.
Solidaritet har inga andra intressen än den breda arbetarklassen, med dess kvinnor och män av olika ursprung, eller ungdomen. Det är därför en prioriterad uppgift för oss att vara en del av det motstånd och de proteströrelser som växer fram. Vi erbjuder vårt stöd och våra resurser – alltefter förmåga – och söker ett nära samarbete med kämpande och deras eventuella organisationer, alltifrån sociala rörelser till fackföreningar och partier.
Mål
§2 Solidaritets mål är att omdana Sverige till ett icke-kapitalistiskt, socialistiskt och jämlikt land på socialt och ekologiskt hållbar, solidarisk, feministisk och antirasistisk grund.
Medlen anpassas till den rådande kontexten, och vilka mål det är som eftersträvas i en given situation. Solidaritet värnar såväl inomparlamentariska som utomparlamentariska arbetsformer.
§3 Solidaritet sätter målet och rörelsen före den egna organisationen. Solidaritet ska vara öppet för samarbeten med såväl formella som informella organisationer såsom politiska partier, föreningar och aktivisters nätverk under förutsättning att dessa har liknande eller jämförbara ändamål med Solidaritet. För att samla starkast möjliga opinion uppmuntras samarbete i enhetsfronter och koalitioner. I det fall organisationer uppenbart motverkar Solidaritets syften ingås inga sådana samarbeten.
Medlemskap
§4 Medlem kan den bli som delar Solidaritets mål och programmatiska grunder, åtar sig att respektera Solidaritets stadgar och beslut fattade enligt majoritetens vilja, samt betalar fastställd medlemsavgift.
§5 Medlemsansökan behandlas centralt på uppdrag av Motståndsrådet.
§6 Principerna och nivån/nivåerna för medlemsavgifter, samt den andel som ska ställas till lokalföreningarnas förfogande, fastställs av kongressen, liksom principerna för frivilliga bidrag.
§7 Medlem som bryter mot partiets stadgar eller på annat sätt allvarligt skadar partiet kan av motståndsrådet uteslutas ur partiet. Vederbörande äger närvaro- och yttranderätt när ärendet behandlas. Uteslutningen träder i kraft omedelbart. Beslutet ska redovisas för nästa kongress, som ska godkänna eller upphäva uteslutningen. Medlemskap ska aktivt förnyas varje år.
§8 Medlemskap kan nekas den som är medlem i konkurrerande parti eller förening med verksamhet som inte står i överensstämmelse med Solidaritets politiska grund. Beslut om nekande tas av motståndsrådet. Beslutet kan överklagas till kommande kongress.
§9 Tidigare utesluten medlem kan bli medlem igen efter beslut av motståndsrådet.
§10 Alla medlemmar har lika rätt att delta i utformandet av Solidaritets politik.
Kongress
§11 Kongressen är partiets högsta beslutande organ. Kongressen beslutar om partiets stadgar, vision, grundläggande värderingar, uppdrag och mål. Kongressen beslutar om verksamhetsinriktning, budget och övergripande strategi. Kongressen väljer motståndsråd och granskar dess arbete. Ordinarie kongress ska hållas minst vartannat kalenderår.
§12 Vid kongressen har varje närvarande medlem yttrande-, förslags- och rösträtt. När kongressens deltagare förväntas överskrida 150 personer införs ett ombudsförfarande som får utformas efter hur organisationen då ser ut, med idealet att ha så bred och rättvis representation som möjligt. Beslut tas med enkel majoritet, med undantag av när det uttryckligen stipuleras annorlunda i stadgarna. Röstning sker öppet förutom vid personval då sluten omröstning kan begäras. Vid lika röstetal fäller lotten avgörandet. Det avgående motståndsrådet har ej rösträtt i frågor som rör dess ansvarsfrihet.
§13 Vid ordinarie kongress skall följande ärenden behandlas:
1. Kongressens öppnande.
2. Val av ordförande och sekreterare för kongressen.
3. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare.
4. Fråga om kongressens behöriga utlysande.
5. Fastställande av dagordning samt röstlängd.
6. Motståndsrådets verksamhetsberättelse och ekonomiska redogörelse för Solidaritet.
7. Revisorernas berättelse.
8. Fastställande av årsredovisning.
9. Fråga om ansvarsfrihet för det avgående motståndsrådet gällande dess arbete under föregående kalenderår.
10. Rapporter från motståndsrådet:
a) Eventuella uteslutningar av medlem med förslag till godkännande.
b) Övriga rapporter.
11. Motioner, med motståndsrådets yttranden, och förslag.
12. Fastställande av budget och verksamhetsplan för innevarande år.
13. Val av tre talespersoner för två år.
14. Val av övriga motståndsrådsledamöter för två år.
15. Val av internrevisorer (minst två) och auktoriserad extern revisor.
16. Val av valberedning och sammankallande i denna till nästa ordinarie kongress samt fastställande av instruktion för valberedningen.
17. En öppen allmänpolitisk debatt, där närvarande medlemmar kan yttra sina önskemål till motståndsrådet inför kommande arbete.
18. Övriga frågor, vilka ej får vara beslutsärenden.
19. Kongressens avslutande.
§14 Rätt att motionera till kongressen har Solidaritets medlemmar. Motståndsrådet skall kalla alla medlemmar minst sex veckor innan kongressen. Motioner skall vara motståndsrådet tillhanda minst fyra veckor före kongressen. De fullständiga årsmöteshandlingarna ska finnas tillgängliga senast två veckor före kongressen. Dessa handlingar ska innehålla:
• Årsredovisning innehållande verksamhetsberättelse och ekonomisk redogörelse för föregående år
• Innevarande års verksamhetsplan
• Innevarande års övergripande budgetplan
• Motståndsrådets propositioner
• Motioner med motståndsrådets yttranden
• Valberedningens sammanställning av inkomna nomineringar till motståndsråd, talespersoner, valberedning och auktoriserad revisor.
• Revisorernas berättelse.
Extrakongress
§15 Extra kongress hålls när minst en tredjedel av Solidaritets medlemmar, motståndsrådet eller revisorerna så begär. Vid extrakongress skall följande ärenden behandlas:
1. Kongressens öppnande.
2. Val av ordförande och sekreterare för kongressen.
3. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare.
4. Fråga om kongressens behöriga utlysande.
5. Fastställande av dagordning samt röstlängd.
6. Det/de i kallelsen angivna ärendena, inklusive eventuella motioner/propositioner i direkt anslutning till detta/dessa ärenden.
7. Kongressens avslutande.
§16 Motståndsrådet skall kalla alla medlemmar till extra kongress omedelbart efter att stadgeenlig begäran om extra kongress kommit motståndsrådet tillhanda. Extra kongress skall hållas tidigast fyra veckor och senast åtta veckor efter att kallelsen gått ut. Motioner med anledning av – och i direkt anslutning till – det/de ärenden som den extra kongressen skall behandla skall vara motståndsrådet tillhanda senast två veckor innan kongressen.
Organisation och ledning
§17 Partiets ledning mellan kongresserna kallas Motståndsråd. Motståndsrådets uppgift är att ansvara för att Solidaritets mål och programmatiska grunder, liksom övriga kongressbeslut, omsätts i handling.
§18 Kongressen fastställer antalet ledamöter i Motståndsrådet, som konstituerar sig och inleder sin verksamhet i samband med kongressens avslutande. Valbar till Motståndsrådet är medlem i Solidaritet.
§19 Ledamot i Motståndsrådet är också aktiv på lokal nivå för att omsätta beslut från Kongressen och Motståndsrådet, i normalfallet inom ramen för en lokalförening, samt åtar sig att delta på Motståndsrådets möten och utföra de uppdrag som Motståndsrådet beslutar.
§20 Motståndsrådet är beslutsmässigt när samtliga ledamöter är kallade och minst hälften av ledamöterna + 1 är närvarande.
§21 Motståndsrådet väljer inom sig ett arbetsutskott, med ansvar att på daglig basis följa och hantera löpande verksamhet inom ramen för av Motståndsrådet beslutad arbetsordning. Motståndsrådets arbetsutskott ansvarar för att förbereda och regelbundet sammankalla Motståndsrådet och är ansvarigt inför detta. Motståndsrådet kan löpande ändra sammansättningen av Motståndsrådets arbetsutskott.
§22 Motståndsrådet väljer inom sig Solidaritets talespersoner i det antal som Motståndsrådet självt avgör. Talespersonerna ingår i Motståndsrådets arbetsutskott. Motståndsrådet kan även utse sakpolitiska talespersoner.
§23 Motståndsrådet kan inrätta utskott inom sig liksom nationella arbetsgrupper öppna för alla medlemmar. Arbetsgrupperna bör ges största möjliga självständighet, uppmuntras ta initiativ och konsulteras inom sina expertområden.
§24 Motståndsrådet inkallar minst två stormöten mellan kongresserna. Stormötet är Solidaritets högsta beslutande församling mellan kongresserna. Stormötet kan också genomföra kompletteringsval av ledamöter till Motståndsrådet.
Beslut och val
§25 Beslut sker enligt majoritetsprincipen. Debatt sker innan beslut, därefter är fokus att genomföra besluten. En större, viktig eller ny fråga bör kunna gå till hela medlemskollektivet för beslut.
Beslutsprotokoll förs vid alla möten där politiska beslut tas. Vid lika röstetal vid omröstning har sittande mötesordförande avgörande röst. Protokoll ska tillgängliggöras för alla medlemmar. Personval sker genom sluten omröstning om någon närvarande röstberättigad så begär.
§26 Ledamot i valberedningen skall vara medlem i Solidaritet. Ledamot eller suppleant i Solidaritets motståndsråd kan inte ingå i valberedning. Antalet ledamöter i valberedningen skall vara minst tre. Valberedningens uppgift är att skicka ut anmodan om nomineringar, ta emot och sammanställa nomineringar.
§27 Revisorerna (som utses av kongressen) skall fortlöpande granska motståndsrådet och verksamheten i partiet. Räkenskaper och andra viktiga handlingar skall ställas till revisorernas förfogande senast sex veckor före ordinarie kongress.
§28 För granskning av föreningens räkenskaper och styrelsens förvaltning ska utses två internrevisorer. Revisorerna utses av årsmötet och ska vara oberoende av dem de har att granska. Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötets- och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Solidaritets räkenskaper ska vara revisorerna tillhanda senast sex veckor före årsmötet. Revisorerna ska överlämna revisionsberättelse senast en vecka före kongressen.
§29 Ändringar av partiets stadgar görs genom beslut på ordinarie kongress.
Lokal verksamhet
§30 Solidaritets lokala arbete ska utformas flexibelt efter de lokala omständigheterna. På de orter där en stabil medlemsgrupp finns som vill formalisera arbetet startas en lokal Solidaritetsförening efter godkännande av Motståndsrådet. På orter där detta inte är möjligt kan aktiva medlemmar konstituera en lokal arbetsgrupp och inom sig utse en medlemsansvarig.
§31 Solidaritetsföreningen är Solidaritets grundorganisation och utgår ifrån kommunen. I de fall det saknas en lokalförening i den egna kommunen eller regionen är medlemskapet bara centralt.
§32 Lokalföreningens högsta beslutande organ är årsmötet som hålls under årets första kvartal. Medlemmarna ska kallas till årsmötet senast två veckor före genomförandet.
§33 Årsmötets dagordning ska innehålla dessa punkter:
• styrelsens verksamhetsberättelse
• styrelsens ekonomiska rapport
• revisorernas berättelse
• beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen
• inkomna motioner
• val av styrelse
• val av revisorer
§34 Lokalföreningarna/de lokala arbetsgrupperna rapporterar regelbundet sin verksamhet till Motståndsrådet.
§35 Lokalföreningens ekonomi grundas på en procentuell, av kongressen fastställd, del av medlemsavgiften. Lokalföreningen kan som ett komplement skapa ett eget system för frivilliga bidrag från medlemmar och sympatisörer. De lokala arbetsgruppernas ekonomi utformas i samråd med Motståndsrådet.
§36 Lokalföreningen/den lokala arbetsgruppen vekar utifrån Solidaritets mål och programmatiska grunder, liksom utifrån övriga kongressbeslut och beslut från Motståndsrådet, genom att omsätta dessa inom sitt geografiska område. Lokalföreningens styrelse/den lokala arbetsgruppens medlemsansvarige kallar regelbundet till medlemsmöten och ansvarar för en regelbunden kontakt med medlemmarna inom sitt geografiska område. Medlemsrekrytering utgör en central del av lokalföreningens/den lokala arbetsgruppens verksamhet.
§37 Lokalföreningen kan inom sig, eller i samarbete med icke-medlemmar, skapa lokala arbetsgrupper kring särskilda frågor, under lämpliga beteckningar.
§38 Tre eller fler medlemmar kan bilda en motståndsklubb som kan syssla med aktivism, såsom flygbladsutdelningar och aktioner. Motståndsrådet har mellan kongresserna tolkningsföreträde när det gäller dessa ramar och motståndsklubbar skall godkännas av motståndsrådet. Allt arbete skall vara öppet för alla medlemmar i Solidaritet.
§39 Om en motståndsklubb eller solidaritetsförening inte fullgör sina skyldigheter gentemot Solidaritet eller om dess verksamhet är oförenlig med Solidaritets ändamål, värderingar eller uppdrag, har motståndsrådet rätt att upplösa motståndsklubben. Motståndsklubb eller solidaritetsförening som upplösts av motståndsrådet har rätt att överklaga beslutet på nästkommande kongress.
Upplösning
§40 Förslag om upplösning av Solidaritet får endast framläggas till ordinarie kongress och skall vara motståndsrådet tillhanda senast tolv veckor före årsmötet. Solidaritet kan inte upplösas med mindre än att två på varandra följande (ordinarie) kongresser så beslutar, varav ett måste vara ordinarie, med på vardera kongress minst fyra femtedels majoritet. Fördelningen av partiets tillgångar vid upplösningen skall ske i enlighet med partiets ändamål.
Stadgarna är antagna av Solidaritets kongress 24-25 maj 2025.
